Sviten bruten!
Det tog tvärstopp mot Umeå City.
Efter 7 raka matcher utan förlust satte vi oss på bussen för att ta oss an Umeå City uppe i Gamliahallen. Spelet havererade totalt och vi vart utspelade av hemmalaget. 10-5 slutade matchen, som egentligen är ganska smickrande siffor för oss. Det kunde ha vart värre.
När vi väl är dåliga, då är vi grymt dåliga. vi hade en jättechans att gå ifrån Pixbo eftersom dom tappade ledningen hemma i slutet mot Västerås. Nu skiljer det fortfarande 2 poäng och vi möts dessutom i näst sista omgången. Innan dess ska vi möta Tybä på hemmais. Ett lag vi har haft svårt för de sensate åren, men på hemmaplan i år har vi vart starka. Gör AIK jobbet mot Pixbo så både tror och hoppas jag vi drar ifrån lite till i helgen.
Umeå City inponerade stort på mig, snabbt och effektivt anfallsspel tillsammans med ett aggressivt försvarspel. Dessutom var Domej i kassen mycket bra. Han är verkligen bra på att sätta igång spelet med sina precisa utkast. Helt klart ett bra anfallsvapen för City. Om de hade spelat så här hela säsongen så har jag svårt att se att de missat slutspel. Nu får de ta nya tag inför nästa år, eftersom de med vinsten över oss säkerligen spelar i SSL i fortsättningen.
Vi har en del att fundera på inför Täby. I matchen mot City fanns ingenting kvar från de tidigare matcher vi spelat i år. Inget försvarspel, inget anfallspel, ingenting egentligen.
Själv klev jag av mot Umeå efter endast 2 byten, kände av en skada jag fick i sista bytet mot Helsingborg. Trodde det bara var en enkel kramp, men det är nog värre än så. Det högg rejält i låret så fort jag gick för fullt. Mycket tveksam till medverkan på lördag. När man har en historia bakom sig med skador som är nästan värre än Foppa så blir man ganska skraj att det ska bli samma helvete igen.
Som min fysiodoktor sa när han titta på mig igår; Många mil per spelad minut.
Skador är något även Arsenal har och tack vare det var vi tvungen att ställa 3:e keepern i mål. Det märktes ganska tydligt mot Porto, vilka tavlor. Hur kan det hända på den nivån. Alla vet ju att man inte chansar att ta upp en bakåtpassning. Sen kan man ju diskutera domare Hanssons roll i det hela, men då skulla jag behöva några timmar till på mig. Allt man kan konstatera är att svenska domare har haft det tufft i Europa sista åren. Undrar om det beror på att de får så dålig träning hemma. Det är ju trots allt ganska stor skillnad att gå från Allsvenskan till CL.
February 19 2010|
Comments
|Back Comments
There are no comments, so far